Från tro till misstro – Knutbys långvariga skugga över kyrkan

Text och foto: Tuwa Filipsson

Knutbysekten blev en symbol för religiöst maktmissbruk. Över två decennier senare påverkar dess skandaler fortfarande hur svenskar ser på kyrkan och vad vi förknippar med tro.
-Jag tror det påverkat synen ganska mycket på kyrkan. Jag tror att de som redan innan var skeptiska till frikyrkan verkligen fick vatten på sin kvarn, berättar Peter Gembäck, före detta pastor och sektledare i Knutby Filadelfia.

Knutbyfallet är ett av Sveriges mest omskrivna händelser. Det blev stort i media både nationellt men också internationellt. En religiös församling som präglades av psykisk misshandel, manipulation och resulterade i mord.
Peter Gembäck kom till Knutbyförsamlingen 1997 efter ett möte med Åsa Jacobsson, före detta Waldau, som gav ett stort och avgörande intryck. Därefter blev han en av pastorerna och en del av Åsas inre cirkel. Det innebar att Peter blev en makthavare högt upp i församlingens hierarki.
Han blev ett offer för Åsas manipulation och spred sedan det vidare till resten av församlingsmedlemmarna. Han hade stort inflytande och det var 2016 han tog användning av det när
han och flera andra ville få ett slut på det.
-Det var en stor drivkraft för mig, det ansvarstänkandet. Det är ett av skälen att jag polisanmälde mig själv och att jag tar fram det jag kan i offentligheten för att jag ser att jag har ett ansvar, säger Peter.

Mordet är toppen av isberget
2004 begicks ett mord samt ett mordförsök som anses vara församlingens största skandal. Det fanns mycket mer som skadat människor. Makthavarna i församlingen använde sig av psykiskt våld och i vissa fall fysiskt våld. Det var något som alla fick ta del av oavsett roll men som inte visat sig förens ett tag som församlingsmedlem.
-I början är det väldigt positivt, kärleksfullt och ljust. Mot slutet är det mycket destruktivt, psykisk nedbrytning och i viss mån mycket fysiskt våld, berättar Peter Gembäck.

Medias avslöjanden skakade församlingen
Knutbyförsamlingen påverkade många men blev även påverkade av andra. Media gjorde många upplysta om vad det var som försiggick innanför väggarna.
-Det är svårt för mig att kritisera media för de kom ju fram med saker som var sant men som vi då förnekade, berättar Peter. Han menar alltså att församlingen blev upprörda över det som skrevs då det var till stor del fakta.
-De hade bitvis rätt i saker de skrev men jag förnekade allt eftersom jag blev utsedd till medieansvarig, typ som saker som om att vi var en sekt och att vi var destruktiva, förklarar Peter.

Kyrkans hantering
Knutbyförsamlingen har blivit facit för en misslyckad gemenskap enligt många kyrkor. Det kan uppfattas som att kyrkor undviker att prata om det för att inte förknippas med en sekt.
-Jag märker också att Knutby inte är något som kyrkan vill prata om utan man vill kasta det bakom sig och gå vidare med allt som är bra, säger Peter. Han förklarar även att det lärt andra gemenskaper om styrelse.
-Maktkontroll. Vi människor har svårt att hantera makt och när vi får makt blir vi lätt korrupta, förklarar Peter.

Emil Thelin, 37 år, är pastor i Floda Equmeniakyrkan i Floda. Emil berättar för oss att han fått höra fördomar om kyrkan som är kopplat till Knutby. Han har full förståelse för de föräldrar som tvivlar över att låta deras barn gå i en frikyrka. I Floda Equmeniakyrka så görs det mycket för att förebygga att något liknande inte ska upprepas.

-Dels så har vi delat ledarskap. Vi har maktstrukturer som gör det svårare för en person eller ett fåtal personer att ta tag i allt. Vi döljer ingenting.