Minna och Melissa i estetprogrammets korridorer där gemenskapen äger rum.

För tre år sedan hade estetpro­grammet nog med ansökningar för att fylla två klasser med över 25 elever, i år var det 14 ansökning­ar, enligt Lerums Tidning. Lärare i estetprogrammet säger att det liknar en trend och att det är synd om estetprogrammet går förlorat på grund av det.

-Vem ska göra all kultur för människor att uppleva. Om vi inte har någon som gör det, säger Pia Olmås, lärare i estetprogrammet.

Mikael Backegårdh, en annan lärare på estetprogrammet, menar att allt färre personer söker till estetprogram­met vilket kan bero på flera olika faktorer. Det kan handla om normer, trender eller att man helt enkelt inte vågar sticka ut. I dagens samhälle så antar många unga att estetprogram­met inte har samma behörighet som de “trendande” programmen, alltså samhällsprogrammet och ekonomi­programmet. Dessa två programmen är tydliga exempel på att normer skapas av fördomar och trender.

-Normen kan bli något annat. Man kan ställa sig, var ska alla ekonomer ta vägen, kommer alla ekonomer att få jobb? undrar Mikael Backegårdh.

Därför väljer elever estet, och var­för vissa låter bli

Minna och Melissa, två elever som går i trean i estetprogrammet, säger att de valde estetprogrammet efter­som upplägget verkade intressant och kul. De säger att estetprogrammet är en högskoleförberedande linje och hänvisar till samhällsprogrammet som är detsamma, , men att man får ta del av mycket roligare upplevelser, menar de.

Isabell, en annan elev som går på estetprogrammet, säger att anledning­en till att färre väljer estet kan bero på att man tappar känslan för att vara kreativ med olika saker. Isabell men­ar att teater till exempel försvinner med åren som ett intresse i estetpro­grammet. Att man inte vågar kan ha med saken att göra.

– Men teater är ju jätteläskigt, jag har gått teater själv och det är ju jätteläs­kigt att hoppa upp på scen och vara saker, säger Isabell

Kommer orsakerna att få konse­kvenser?

Konsekvenserna av att färre väl­jer estetprogrammet, enligt Mikael Backegårdh, handlar om kreativitet. Kreativitet behöver inte bara handla om att spela musik, göra en teater­föreställning eller bild, utan det kan handla om arkitektur eller hur vi bygger våra städer. Det är kreativa personer som skapar det. Förlorar man det kreativa så tenderar det att bli stelt och kallt, menar Mikael.

Pia Olmås tankar kring konsekven­serna i det “långa loppet” är att det är många som går miste om det krea­tiva. Dessutom om det inte är några elever som vill gå estet så kommer det tillslut inte finnas ett estetpro­gram,

– Det är en konsekvens, säger Pia Ol­mås som i sin följd innebär att lärare måste söka sig någon annanstans.